I varje träd växer det skog. De drömmer att skogens skönhet ska slå ut. Årsringarna göms bakom barken och bladen är så förgängliga med svaren när de faller om hösten. Träden visar den förvånade människan samhörighet genom att sprida näring till jorden även åt andra och inte bara under sina egna armar.
Ett litet löv darrar iväg och dansar en kort stund på drömmarnas mark. Himlen söker sig ner, ljuset låter sig fångas i trädkronorna. Skuggan skänks åt människorna när dagen är lång. Vi vill klättra och gunga på grenarna tills vilan intill stammen omsluter oss. I trädens gemensamma önskan om att växa tillsammans i en skog, känner människan sig trygg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar