Ansatsen är utmätt. Jag siktar och siktar mot målet. Samtalen har gått med hårda skor mot drömmarnas golv. Ett papper påskrivet och du har lovat att lämna dina barfota spår. Du rycker på axlarna och låtsas att du ville ha det så. Att ditt namn betydde nånting där.
Lite längre fram, när du kommer ut på gatan kan du inte möta blickarna, inte känna vart vinden drar eller sjunga dina sånger. Snärjande blir orden och inget berör.
Så kommer någon nära inpå och ser att du tänker på något. Tomheten har jagat dig tillbaka till din längtan. Och det där du drömde som ingen sa att de trodde på.
Utan skor igen, som drömvävare går. Binder vi trådar med regntungt dagg på. För i spåren efter oss kan nästa möta någon som förflyttade sig mot sitt mål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar